Jag älskar svamp och skulle bra gärna vilja ha kunskapen
att strosa runt i skogen och plocka alla ätliga.
Nu är dock faktumet som så att jag enbart visste hur kantareller
och Karl-Johan ser ut, fram till igår...
Då gav jag mig tusan på att jag skulle hitta trattkantareller.
Så med svampboken i högsta hugg gav jag mig ut på jakt.
Resultatet blev enastående!
Nästan 5 liter svamp fick följa med mig hem.

Väl hemma, för att vara på säkra sidan att jag verkligen plockat ätliga svampar,
besökte jag olika it-sidor där bilder och kommentarer om trattkantareller fanns.
Jag kunde glatt konstatera att svampen jag plockat är trattkantareller
eller möjligtvis rödgula trumpetsvampar.
Då de båda är läckra matsvampar så kvittar det mig fullständigt
vad det egentligen är för svamp som jag nu har hemma.
Huvudsaken är att de är ätliga...och INTE giftiga.

För att förvara svampen på bästa sätt utan att smaken försvinner,
lät jag torka den.
Men då ytan är för minimal i detta hem för en torkanordning av något slag
så fick jag trä upp svamparna en efter en på trådar.
Ett tidskrävande arbete, men på något sätt tycker jag det blev lite charmigt
där de hänger i köksfönstret.

Något som var mindre charmigt var älgflugan som förföljde mig hem.
Denna rackaren är en riktig odåga som med sina klor klammrar sig fast vid huden,
gärna gömd under kläderna, och där suger den blod.
Då den är tjockhudad är den dessutom ordentligt svår att ha ihjäl.
Så just nu sitter den i fönstret vid mina svampar
och bara väntar på ett lämpligt offer...
Ugh!