Porthos: (Lillfjant, sötnos, Porto) Bäbisen!
Född: 2005

Porthos liv inleds med en ledsam historia.
Han och hans bror Athos hittades bredvid motorvägen
mellan Granada och Almuñecar i spanien.
Deras mamma och syskon hade stenats till döds...av barn.
Athos och Porthos, två musketörer, togs om hand på ett Rescuecenter.
Athos adopterades till Tyskland och Porthos kom till  Sverige,
men de som adopterade Porthos ångrade sig,
och han fick åter leva en stund i Spanien.

December 2005, knappt 1 år gammal,
kom Porthos åter till Sverige.
Vi skulle vara fodervärdar till det att man fann ett hem åt honom, 
var det tänkt....
Men planerna blev ändrade.
Den lilla spanjoren var en sådan glad och sprallig vovve,
full av lek men trånande efter kärlek och ömhet.
Han gjorde allt för att charma människorna i sin omgivning.
Hur skulle vi nånsin kunna lämna bort honom?
Porthos blev en självklar familjemedlem hos oss
och lillebror till Bamse.

Porthos är fortfarande lika charmigt sprallig och lekfull.
Alla tror att han är en valp...
Han anser att alla är vänner och "pratar" gärna med både hundar,
människor och katter han stöter på ute.
Om en hund däremot visar sig vara aggresiv mot honom,
om dammsugaren sveper genom hemmet
eller om det smäller av raketer och fyrverekerier...
då blir han en rädd liten hare.
Lägger svansen mellan benen och försöker gömma sig
på första bästa ställe.

Något som troligtvis ligger kvar från tiden som hemlös,
är det eviga gömmandet av godsaker.
Matbitar, ben, godis...allt han kan komma över ska han gräva ner.
Är vi inte utomhus gömmer han det på andra "mindre trevliga" ställen.
Som i sängen eller i soffan.

Att han inte fick blev diad av sin mor har även det satt sina spår.
Man kan ofta finna honom uppe i sängen,
sugandes på ett täcke eller en kudde.
-suck-

Vinterns kyla eller kalla regndagar är något han helst slipper undan.
Likaså att gå på kvällspromenaden med husse...
följer inte matte med så vill inte han heller.
Porthos är en kärleksfull liten krabat som helst ligger inne och kelar.
Han väcker moderskänslorna och beskyddarinstinkten i mig
och får mig att vilja gömma honom för omvärlden.
Porthos är mitt "barn", värd att offra livet för!