Off...
Men så kom det där beroendet in igen...
Jag känner mig liten och deppig,
gråtrist och patetisk.
Livet är inte som det brukar längre...
det är något som är fel,
något som hamnat ur balans.
Jag vet precis vad som är den felande länken
men jag kan inte göra något åt det.
Precis som naturen så måste man låta det ha sin gång.
Det gör mig bara så frustrerad!
Jag vill slå sönder något..men vet inte vad.
( jag stoppar mig själv när jag tänker på
städningen efter det krashade föremålet.)
Jag vill skrika och gråta...men vet inte för vad.
(tänker dock inte ge skvallerkärringarna på området den glädjen)
Jag vill lägga mig under täcket och få vakna om 1 år eller 2.
Men till vilken nytta?
Näe, det är lika bra att göra något åt detta.
Jag sätter mig i soffan för att glufsa godis och titta på serier...
Off!
Känner igen mig och du försöker bota det på samma sätt som jag brukar göra ser jag.
Min smarriga öring, som ska tillagas vilken dag som helst, har jag fått av en kompis och påsarna...jaa du...en gång i tiden innehöll dom nog nånting, men jag vet inte vad. Natti natt
Jag brukar gå ner i källaren och slå sönder barnmatsburkar... (tomma) ... spring ner i tvättstugan och krascha en tallrik eller något! Det brukar hjälpa ;)
Usch...Trist att du mår så dåligt just nu!
Känner igen det där med att verkligen VILJA slå sönder något men att man låter bli eftersom man inte vill behöva städa efteråt...I och för sig är det väl bra- Det betyder i alla fall att man inte är HELT hysterisk!!!
Hoppas du känner dig bättre snart!
Kramar!!
Oj, att vara off på det sättet är extra jobbigt, när jag är det så tycker maken knappt synd om mig, han tycker mest synd om sig själv och tassar på tå runt mig ;o)
Men man vet ju att det går över......typ i femtioårsåldern eller så ;o)
Förresten har jag en liten tävling i min blogg med fint pris, var jättegärna med och tävla där :o)
Kramar på dä
Förresten så höll jag mig vaken halva filmen också!
Godmorgon... bättre idag?
:)
<
