Hemmafrun vårdar sjukling
Men jag fick ett behov av att skriva...
Har börjat smått med inventering på jobbet idag.
Jag och K fick böka in oss i hålan...
-mörkt, spindlar, otäcka ljud och unket.-
Det är egentligen den delen längst in i lagret jag pratar om.
Trots mina få talanger i att klättra,
då jag mest bara halkade eller tappade handdatorn,
så lyckades vi ändå inventera det mesta.
Men imorn drar det igång på allvar...uhh!
Fick sluta tidigare idag, mest för att jag ville iväg och träna.
Men det slutar nu med att jag får stanna hemma för vård av sjuk sambo.
3.dje gången på kort tid som han drar på sig en förkylning.
Alla vet väl hur män är när de är förkylda....-harkel-
Alldeles strax ska jag ta en lååång avkopplande promenad
med vovvarna i skogen,
innan jag sätter igång med det hektiska hemmalivet...tsss
Som den duktiga hemmafru jag kan vara ibland,
tänkte jag bjuda herren i huset på rotfruktsgratäng med bacon
och äppelkaka till dessert.
Yammie!
Ett hopp ner i sängen kommer förmodligen att ske vansinnigt tidigt ikväll.
Pga. inventeringsdagen imorn, så kommer min arbetsdag att börja
mitt i natten....kl.06.00.
Wooa! I can´t wait! -sägs med en hel del ironi-
Off, we go! /Jen och vovvar på upptäcksfärd
Svar på allt!
som är den nya tjänsten på 118100.
Det finns en hel del knasigt man kan ställa där för ett par slantar.
Det mesta får du dessutom besvarat...
Fråga: Vad kom först av hönan eller ägget?
Svar: Det är allmänt känt att bland annat
dinosaurierna var ägglägande djur.
Eftersom dessa levde långt innan den första hönan dök upp,
så kan man med säkerhet säga att ägget kom före hönan.
Hönan som den ser ut idag har utvecklats i många steg,
och själva DNA-förändringen sker i ägget.
Därför kan man säga att ägget kom först.
Om du däremot menar att ägget måste vara lagt av hönan
för att räknas, så kom såklart hönan först.
Fråga: Vem är Jenny Andersson?
Svar: Jenny Andersson är en skojfrisk tjej i sina bästa år,
som tycker om att lyssna på musik
och mysa i soffan framför tvn.
Vi tror oxå att hon är riktigt duktig på att simma
och att hon är helt oslagbar i "luffarshack".
Nja asså, simma vete tusan om jag ens kan...
Luffarshack spelade jag sist i 3.an på lågstadiet...
Det kanske inte alltid är de bästa svaren...men skoj är det.
Om man inte har nåt bättre för sig vill säga, som jag nu... -harkel-
Om du mot all förmodan inte gillar tjänsten,
kan du ändå klicka dig in för att svara på lite frågor
och kanske vinna en tripp till Rom.
New York vs Spain (del 1)
Vackra Zeta har nu anlänt från sin vistelse i The big apple.
Som jag har längtat efter henne...
Min kompanjon, rökkompis, uppslagsbok och "storasyster".
Hon är en skvallertant, med ständiga diet problem och kronisk städnojja.
Hennes kärlek ligger i skönhet och hudvårdsprodukter,
drömresor och maffiga middagar.
Vill man även veta något om sparande,
så är hon helt rätt person att fråga.
Hon kan alla knep:
*Vatten i diskmedelsflaskan
*Skattehöjning
*Snika lunch från arbetskamrater
*Återanvända tidningar från vänninor
*Fakturor via e-kontot
*Klippa upp tandkrämstuben osv.
Hon sliter hårt i arbetet, tar extra pass och går övertid.
Allt för att få in cash till sina drömmars resor.
Då, när hon väl tagit sig iväg på sitt mål...
då lever hon livet, för allt vad det är värt.
Som denna ggn. Då var det dags för New York.
Hon shoppade loss på ansiktskrämer och hårvård,
då detta är hennes fetisch.
Hon käkade frukost värd ca.500 spänn....
dock i "Sex and The City" restaurangen.
Därav det vansinniga priset, enligt en sniken Jen -host-
Särskillt när det endast bekostade lite bubbelvatten
och 2 skivor bröd med ägg...
Hon påpekade dock att där fanns linnedukar på borden
och en pianoplinkade man.
Hon stannade till på Broadway för att se "Mama Mia",
och strosade runt på Manhattans gator.
Hon bodde på förstklassigt hotell,
och drack kaffe som hon spenderade närmre 60 kr på.
Rökpauserna däremot var inte lika fisförnäma.
Dem fick hon ta i gränder bland uteliggarna...
det vill sägas om hon ville åt en bänk att sätta rumpan på.
Nu, väl hemma, är hon riktigt nöjd med sin vistelse.
Dock en aning lättad att vara tillbaka...
särskillt med tanke på rökningen ;)
Och jag är vansinnigt glad över att få ha henne här igen.
Hon är varm, lugn och en utmärkt lyssnare,
dessutom fantastiskt vis i samtalen.
Den ironiska humorn och hennes humörsvängningar
skänker en glädje och frambringar skratt i
även den suraste individen.
Hon förgyller mina dagar!
New York vs Spain (del 2)
Kära Malinka har återigen satt sina fötter på svensk mark,
detta efter en semestertripp med pojkvän och dotter
till Spanien.
FAKTA:
Denna unga kvinna är min syster, bästa vän och spegelbild.
Hon är den goda ängeln på min högra axel.
Mitt kött och blod samt en äkta tvillingsjäl.
Om en av oss gråter så gråter den andra.
Skrattar jag så skrattar hon.
Lider hon så lider jag.
Är den ena arg,
så vet den andre med sig att hålla käft...
åtminstonde tills ilskan lagt sig.
Hon är ett modelejon med samma temperament som djuret.
Med en ständigt förnyad garderob, det senaste inom "make up",
och med en attityd likt en härskarinna tar hon världen med storm.
Hennes ögon är så ärliga att de lyser i natten,
samvetet är lika rent som snö och hennes hjärta är så stort
att man även i de vildaste folkmassor, kan höra dess slag.
Hennes värderingar är enkla
men så djupt rotade att de aldrig skulle kunna rubbas.
*Familjen före allt.
Hon skulle aldrig tveka att gå i döden för någon henne nära.
*Sovmorgnar på hennes 2 lediga dagar i veckan.
Den som skulle våga störa skönhetsömnen
är då 2 sekunder från sin död.
*Djur.
Alla djur är lika värda (om inte mer) som människan.
*Resor.
Det finns inget hellre hon spenderar pengar på...
om man bortser från kläder.
*Shopping.
Hennes motto lyder:
"Ett nytt köp i månaden bör man ha för att må bra."
RESAN:
Som vanligt efter deras resor, så bjuds det på egen filmning.
Videon visade vackra vita stränder, ljusblåa hav/pooler,
en sovande Malin, glass i stora lass,
Elvis som "stå upp" och mysiga byar.
Där fanns tid för rundturer med hyrbil
och ett par iskalla öl i ljumna nätter.
Det pratades om trosor som slängts upp på scenen!?
och sälar som inte ville bada...
Resväskan som följde med hem var fullpackad med presenter.
Kossor, sirliga knivar och svärd, ljuslyktor och kläder.
Där återfanns även, som ett måste, ciggaretter och öl.
Det enda som inte stämde överens med denna resa
var det fakta att hon tillbringade 1 vecka i soliga varma medelhavet,
men kroppens hy var i princip lika ljus som när hon åkte....-harkel-
Hennes kommentar:
"Ja, men vad tror ni när man härstammar från vikingarna!?"
Hur kunde du?
"När jag var valp, underhöll jag dig med mina egenheter
och fick dig att skratta.
Du kallade mig ditt barn,
och oavsett antalet skor jag tuggade sönder,
eller några totalförstörda kuddar,
så blev jag din allra bästa vän.
När jag var dum hund, pekade du ditt finger mot mig och frågade: "Hur kunde du?"
- men sen mjuknade du och la mig på rygg och gosade med mig.
Det tog lite längre än väntat för mig, att blir rumsren,
för du hade väldigt mycket att göra, men vi fixade det tillsammans.
Jag kommer ihåg nätterna när jag låg tätt intill dig
och lyssnade på ditt snarkande.
Lyssnade på ditt stadiga andetag och dina hemliga drömmar,
och jag tänkte att livet kan inte bli mer perfekt än så här.
Vi gick många rundor i parkerna,
åkte långa bilturer och stannade för att äta glass
(jag fick bara våfflan, för glass är inte bra för hundar sa du),
Jag tog långa tupplurer i solen,
då jag väntade att du skulle komma hem vid slutet av dagarna...
Stegvis började du spendera mer tid på arbetet,
satsade på din karriär, och la mycket tid på att leta efter en människovän.
Jag väntade tålmodigt, tröstade ditt brustna hjärta,
förstod dina besvikelser och klagade aldrig på dina dåliga beslut.
Jag viftade istället på svansen och visade glädje, när du kom hem -
och när du blev kär, blev jag så lycklig för din skull!
Hon, numera din fru, är inte en hundmänniska.
Trots det välkommnade jag henne till vårt hem,
visade tillit och lydde henne.
Jag var lycklig, därför att du var lycklig!...
sen kom människobarnen, och jag delade åter din lycka.
Jag var fascinerad över deras små fingrar, hur dom luktade,
och jag ville ta hand om dom.
Det var bara det, att du och hon,
var oroliga att jag skulle skada dom,
så jag fick spendera den mesta delen av min tid,
bannlyst till ett annat rum eller till en hundbur.
Ohh, vad jag ville älska dom,
men jag blev istället fånge i kärleken...
När dom blev äldre, blev jag deras vän.
De hängde i min päls, petade fingrar i mina ögon,
undersökte mina öron och kysste mig på nosen.
Jag älskade allt, som hade med dom att göra!
Älskade deras beröringar -
för ditt kel med mig, var nu mera sällsynt ...
Jag skulle försvara dom med mitt egna liv om så behövdes.
Jag smög ner i deras sängar om natten.
Lyssnade nu till deras oroliga andetag och hemliga drömmar,
och tillsammans väntade vi på ljudet av din bil på uppfarten.
Det var en tid, då när andra frågade dig om du hade hund,
och du stolt visade ett foto av mig
som du alltid bevarade i din plånbok,
samtidigt som du gladeligen berättade historier om mig.
De senaste åren har du bara svarat "Ja", på den frågan,
och sen snabbt bytt samtalämne.
Jag hade gått från att vara din hund till att bara vara en hund,
och du undvek alla kostnader som hade med mig att göra.
Nu har du en ny karriärmöjlighet i en annan stad.
Du och dom ska flytta till en lägenhet där husdjur inte är välkomna.
Du har tagit det rätta beslutet för din familj,
men det var en tid, då jag var din enda familj...
Jag var jätteglad över bilturen!
Ända tills vi kom fram till djurhemmet.
Det luktade hund, katt, rädsla och hopplöshet.
Du skrev under lite papper, och sa:
"Jag vet att ni kommer att hitta en fint hem till henne."
De skakade på huvudena och gav dig en ansträngd blick.
De förstår verkligheten för en medelålders hund!
Även en med fina papper!
Du fick, nästan lite brutalt, rycka dins sons händer från min päls.
"Nej, pappa!!! Snälla låt dom inte ta min hund!"
Du gav mig en hejdåklapp på huvudet, undvek mina ögon,
och avstod artigt att ta mitt halsband och koppel med dig.
Du hade en tid att passa, och nu har jag visst en också...
De är så snälla mot oss,
så snälla som nu deras upptagna scheman tillåter.
De matar oss naturligtvis,
men jag tappade aptiten för flera dagar sen.
I början, när någon passerade min bur, bubblade det till i magen.
Jag tänkte, hoppades, att allt detta bara var en ond dröm.
Att du kommit tillbaka för att hämta mig!
Eller kanske var det någon annan som brydde sig?
Någon som kunde rädda mig?
Jag förstod nog ändå ganska snart,
att jag inte kunde konkurrera med den yster och glädje
de små valparna i buren bredvid visade.
Så jag gav upp och satte mig istället i ett hörn och väntade...
Jag hörde fotstegen från korridoren
när hon kom till mig i slutet av dagen.
Jag följde snällt med henne.
Vi gick in i ett separat rum.
Ett obehagligt, tyst och tomt rum.
Hon satte mig på ett bord och smekte mina öron.
"Du behöver inte oroa dig", sa hon.
Mitt hjärta dunkade av förväntan och spänning
för vad som skulle hända.
Det var också en känsla av frihet och lättnad!
Kärlekens fånge hade nu kommit till sitt slut,
men jag var orolig för henne.
Jag kände igen obehaget och tyngden hon bar, på samma vis,
som jag förr, kände till alla dina obehag och ledsamheter...
Snällt och varsamt band hon ett band runt mina framben,
samtidigt som en tår föll längs hennes kind.
Jag slickade hennes hand på samma vis som jag brukade göra,
när jag tröstade dig för många år sen.
Vant stack hon nålen in i min åder
och när jag kände sticket och den kalla vätskan,
la jag mig trött ner.
Jag såg in i hennes vänliga ögon och mumlade:
"Hur kunde du?"
Kanske förstod hon mitt språk, för hon kramade mig och sa:
"Jag är så ledsen lille vän."
Hon förklarade att det var hennes jobb.
Att se till att jag kom till en bättre plats.
En plats, där jag aldrig mer skulle bli ignorerad,
slagen eller övergiven.
En plats med mycket kärlek och ett ljus,
så annorlunda mot det här på jorden.
Med den sista lilla kraften jag hade kvar, försökte jag visa henne,
genom att vifta på svansen, att mitt "Hur kunde du?"
inte var riktat mot henne.
Det var dig jag tänkte på. Jag glömmer dig aldrig!
Jag kommer att vänta på dig i all framtid
och måtte alla i ditt fortsatta liv,
älska och beundra dig lika mycket som jag gjort,
och vara lika lojala mot dig som jag alltid har varit!
Du var mitt allt - hur kunde du?"
av Jim Willis
Älskade Robban, min alldeles egna superman!
detta är ändå den bästa.
Den kommer alltid få mig att tänka på dig babe.
Och ja! Trots att du redan är psycho
så kommer du för alltid att vara min "superman"!
"You picked me up and put me back on solid ground..."
Att få ha dig vid min sida betyder allt.
Kärlek utan gränser!
Älskar dig till evigheten och tillbaka!
3 Doors Down!!!
She just keeps it bundled up
And never lets it show
She can't take much more of this
But she can't let it go
And that's ok, she don't want the world
All the things she says
While he's just lying there
Without someone to hear her cry
She slips off into a dream
About a place to hide
And that's ok, she don't want the world
This love she feels
Everything she's ever known
Or ever thought was real
Seems like it's been thrown away
Now how's she gonna live
It's ok, she don't want the world
Those words he never spoke
Haunt her life, the memories
Of all the times before
She tried to show him love
While he would only ask for more
But it's ok, she don't want the world
Softly in her sleep
Pictures of the life she's longing
For slowly appear
She's seen them all before
But somehow never quite this clear
She just smiles, she don't want the world
This love she feels
Everything she's ever known
Or ever thought was real
Seems like it's been thrown away
Now how's she gonna live
It's ok, she don't want the world
A brand new morning shines
As she wakes up alone again
This time to face the day
She swears there's time to make it
As she simply walks away
And it's ok, she don't want the world
Behärska din vrede och du fattar kloka beslut.
Varför ens yttra sig om man inte orkar läsa allt?
Varför inte ifrågasätta personen man tycker gjort fel
ist för att kränka anonymt?
Är det inte en aning ego när man tror man är
den enda på jorden?
Att allt som sägs, skrivs och överhuvudtaget handlar om
är om just denne?
Omoget beteende!
Man tror ju att folk nån gång blir sk "vuxna",
använder sunt förnuft,
är ansavarsfulla och har uppnåt en stabil självkänsla.
Att man åtminstonde vågar prata ut,
lyssna på och förstå varandra.
Med enbart ilska, agression, trångsynthet
och noll i självrespekt kommer man inte längre än näsan pekar.
I andra ord så står man ständigt på ruta 1.
Dagen har varit underbar.
Inte nog med att lönen kom...den var den största någonsin.
Jag blev så glad ända fram tills Rob visade sin spec.
Den var ju självklart högre... -mutter-
Nåväl, jag fick iaf en bonus med på min,
som uppskattning av chefen.
Det värmde i hjärtat!
Så vi drog till IKEA, dock inte för våran skull,
vi släpade med oss min bror som saknade en del i nya lyan.
En hel del rättare sagt...
Vi var även iväg med 2 st IKEA kassar fyllda med kläder.
Sådant som inte används, är för litet, gammalt osv.
för att skänka till de mer behövande.
En god gärning för dagen!
Väl hemma igen var det dags för en promenad med vovvar.
Vi strosade runt i skogen med viss försiktighet
då Rob i morse hade stött på en huggorm.
Inte skoj om nån av hundarna skulle få sig ett bett. -ryser-
I övrigt så har resterande dag gått åt för att städa.
Det fanns inga bestick kvar,
dammråttorna hade invaderat så i den grad
att man knappt kunde sätta ner foten utan att bli antastad,
kläder låg högt och lågt lite varstans och diverse reklam/papper
hade hopat sig runt om på de fria ytor som fanns kvar.
Vi kände oss som ett par tonåringar igen...den negativa delen.
Kan väl även tillägga att när Rob säger att det är dags att städa,
så är det verkligen hög tid.
Nu sörplas det kaffe som är bryggt från den nya maskinen.
Vi lyckades enas till slut om vilken kaffebryggare vi skulle ha.
Och ja! Jag fick min vilja igenom...
dock efter att han läst konsumentverkets betyg: Bäst i test!
Kaffet är suveränt gott!
Det är även fotboll på tv och snart läggdags.
Så off I go to darl (drägg eller inte då åsikterna är många -host-) för att mysa lite i soffan innan sängen kallar.
//Jen, en liten kaffekärring
gör du klokt i att vakna först."
Midsommaraftonen...
...spenderades med nära och kära.
Kvällen/natten var super härlig!
Foton: Privata
A hade bakat jordgubbstårta, A och J en jordgubbspaj
och jag kom med min ynkliga halvbrända äppelkaka..hrm!
Som tur var åt vi inte mycket mat,
för det tog en väldans lång tid för magen att anpassa åt
efter alla godsaker efter middagen.
Men ner gick det...
och upp kom det för vissa...
Kvällen fortsatte med jägermeister och vodka,
jordgubbsvin och kaffe samt en hel del prat och skratt om gamla minnen.
Med tanke på min brors klunkande när det gäller sprit,
så var det en himla tur att där inte fanns en studsmatta..
Vi vill ju inte ha en repris av forna midsommaraftnar. -mohahaha-
Efter 2-1 i vinster på kubb för "mitt" lag och en hel del hundjagande
(då alla 4 vovvarna mer än gärna tog pinnarna) drog vi oss inåt.
Där hamnade vi först framför straffar på fotbollen
(vansinnig match) och sen framför TP.
Vi kom dock fram till att det inte fanns alltför många genier i bland oss.
Trots att en del försökte skylla på alkoholen...fullt försåeligt..
Efter många om och men, divisioner huruvida det var rätt svar osv,
så kom vi slutligen fram till att laget med D, A, J, G och A vann.
Vete tusan med det där, tror stenhårt på fuskande...
Men jag var alldeles för trött för att orka bry mig.
Väl hemma somnade vi direkt vi lade huvudena mot kudden.
Det hade varit en lång, underbar, mysig och roande dag för oss alla.
Hundar som människor!
Off, en fortfarande mätt Jen
Man gör sig inte dummare än vad man är...eller!?
Precis käkat lunch på jobbet och plockade in disken i diskmaskinen,
när jag då fick se att den var fullproppad.
Tänkte irriterat:
"Varför i h*vete är det så svårt för folk att sätta igång diskmaskinen?"
Vuxen som man är -harkel, host- satte jag igång den själv.
Enda kruxet var att det inte fanns några "tabletter" kvar,
istället stod där, i den tomma förpackningen,
en diskmedelsflaska av märket Yes.
"Jaha, då använder de alltså handdiskmedel så länge..."
Jag tar flaskan och sprayar den smutsiga disken ordentligt med en massa grön gegga.
Slänger igen luckan, startar disken och går ner för att fortsätta dagens arbete.
10 min senare kommer en arbetskamrat springandes med andan i halsen.
"Jenny! Har du satt igång diskmaskinen?"
En snabb eftertanke från min sida gav ett litet mesigt:
"Öhh, ahh!? Vadå då?"
Hon börjar andas igen med ett halvt leende på läpparna:
"Vad använde du för diskmedel?"
"Vanligt diskmedel." var min respons, en aning irriterat sagt över en så dum fråga.
"HANDDISKMEDEL!?!" nu ler hon inte längre...
hon flinar.
"Jaaa! Hur så?"
Nu är jag riktigt irriterad.
Hon masar med mig till lunchrummet och pekar på diskmaskinen.
Där står den och bokstavligen sprutar ut en massa lödder.
Det riktigt väller ut från kanterna och täcker hela golvet.
"FAAN!" suckar jag och känner hur jag börjar bli generad.
Då utbrister ett asgarv ifrån de 2 arbetskamrater som sitter där inne.
De skrattar, skrattar och skrattar.
Muttrigt återgår jag till mitt arbete ett par meter utanför lunchrummet,
vilket gör att varje gång det passerar en ny arbetskamrat som även denna
är på väg till lunchrummet,
så hörs ett vrål av skratt där in ifrån.
Och varje gång de passerar mig för att även de återgå till sina possitioner,
så kläcks en kommentar:
"Har du diskat Jenny!" mohahahaha
Gaahh!
När jag sen beklagar mig för Rob så utrycker han det så:
"Men älskade iq befriade babe!
När hettt vatten strålar i all kraft
och från flera håll mot diskmedlet.
Vad tror du händer då!?" -hånflin-
Jaha ja, tack för den.
Min slutgiltiga kommentar på det hela var:
"Jag tänkte att jag skulle visa alla hur dum jag egentligen är,
så slipper de gå och undra...liksom."
Off, liten och korkad Jenny, dock med en ny lärdom i bagaget.
Hans hjärta blöder...
Jag finner inte ord...inte mer än att det är förjävligt.
Och pinsamt!
Dagen började kasst.
Jag vaknade hastigt upp klockan 09.00...
arbetsdagen skulle börja klockan 08.00.
Snacka om att vara stressad.
Omtumlad, förvirrad och hungrig kutade jag iväg
för att slita ett par timmar på min annars lediga dag.
Väl ombytt och klar, redo att starta arbetet...
märker jag att mina insatser inte behövdes denna dag.
Tack, jag kunde alltså stannat i sängen med älskade...
det värmer!
Efter arbetet bar det iväg för att köpa en kaffebryggare.
Hela den historien började för nån vecka sedan:
Min bror har fått sin första egna lght,
alldeles i närheten av oss kan tilläggas...
Det visade sig dock att han inte äger en kaffebryggare.
Så snälla som vi är..host...
gick vi över med våran gamla,
så han ska kunna bjuda oss på kaffe när vi besöker.
När vi dumpat den till honom begav vi oss hem
för att brygga oss ett par koppar ur våran.
Då visade det sig att den satans makapären inte vill fungera..
så där hux flux utan förvarning.
Sköj!
Det kunde inte inträffat mer lägligt -morr-.
Därför var vi nu tvugna att införskaffa en ny.
Hittade vi någon då?
Nepp, precis som baken så är smaken delad.
Vi kunde helt enkelt inte enas.
Nu blir det till att kika på it´s utbud och fundera.
Väga för och nackdelar eller till och med dra lott.
Trots avsaknaden av kaffebryggare,
så fick vi oss en skojig sväng med bilen.
I ca 30 min satt vi bara med bilen avstängd
och spanade in folk på parkeringen.
Älskade är expert på att gissa sig till vad folk gör, säger, tänker.
Han är inte bara läcker, trygg och charmig.
Han är även roande.
Helt makalöst fantastisk med andra ord!
"Who the man? He the man!"
Jag måste dock erkänna:
Trots karakarlen han vill verka så har mannen känslor.
Om jag tycker att jag är deppad och arg nu efter förlusten,
så är det inte ens en droppe i havet mot vad han är.
Besviken, arg, sårad, upprörd, självmordbenägen....
you name it!
Off, för att trösta samt hindra en ledsen Rob
från att göra något dumt! /Jen
Kärleken övervinner allt!
Bild: Privat
Vårat förhållande kan liknas en storm..
Mjuka virvlar rörde sakta upp intresset för var och en.
Vinden var böljande mjuk och förförande till en början.
Som en frisk vårvind, så ljuvlig...
Men allt eftersom känslor tar över handen
ökar så småningom vindarnas fart.
De snurrade runt, runt och runt,
gjorde oss vimsiga och yra.
Vilseledde och lurade våra hjärtan.
Känslor blev svåra att tyda.
Vad var rätt och vad var fel?
Var det äkta eller bara en lek?
Kalla och hårda piskade vindarna fram en orkan.
Det blev plötsligt ett riskfyllt spel att befinna sig i dess öga.
Regn skymde synen, det var svårt att se klart.
Trängda och rädda för vad som komma skall,
tog hat och ilska över makten.
Blixtar slog ner runt omkring,
åskan mullrade dovt och regnet haglade över oss.
Var det så här vi skulle sluta?
Vad var då allt det underbara vi såg i början?
Bara en inbillning,
ögon och hjärta som spelade oss ett spratt?
Somliga säger: Efter regn kommer solsken.
Ack så rätt de kan ha.
Solen pressade sina svaga strålar genom molnen,
tvingade dem att skingras.
Hon värmde våra hjärtan mjuka igen.
Det sista regnet föll som dagg från skyn,
lockade regnbågen att glänsa.
Än idag kan molnen hopas och blixtar skymtas.
Det kan storma vilt och farligt,
men lika snabbt kan varma sommarvindar komma att smeka.
Som himlens plötsliga väderväxlingar kan förändras,
göra natt till dag,
regn till solsken...
så förändras också vårat liv.
Men likt havet med sina vågor
och likt öken med sin sand...
kommer vi aldrig att skiljas.
En vis man sade:
"Ju mer man får kämpa för kärleken,
desto vackrare är den..."
White Trash!?
på ett av Sveriges sämsta affärer...no name said.....
Sa han med ett stort flin på läpparna:
-Jag såg en "lodis", en riktig "white trash"....
Förvånat tittade jag på honom då han berättat vem,
en gammal bekant från förr,
och tänkte att inte fasen kan han vara så dömmande.
För det första: Han vet inte hur dennes dag varit,
varför personen såg ut som den gjorde.
För det andra: Man ska inte glädjas av andras olycka.
För det tredje: Man säger inte så helt enkelt.
Men visst, åsikter är något man får ha...
oavsett vad det är.
Vi lever trots allt i ett fritt land..
min åsikt är att det var för hårt sagt.
Måste dock tillägga att jag inte är någon ängel,
trots mina försök att måla ut mig som detta...harkel.
Jag har allt vid ett par tillfällen kastat ut dessa ord
om en annan gammal goding vi stöter på lite titt som tätt...
Inte bra när man inte känner till innebörden...
OBS! Källor till texten kommer längst ner! (Detta är INTE mina egna ord)
Så för er som inte kan läsa....skit då i att gnälla på mig!
Lodis (vanligt förekommande variant av ordet lodare)
Nedsättande och respektlös benämning på drägg, slödder
och hemlösa.
Ordet används bla flitigt om a-lagare och andra missbrukare.
White trash ( vitt skräp, fattiga vita, vitt slödder),
är en starkt nedsättande benämning på ljushyade personer
med låg social status.
Termen har sitt ursprung i 1800-talets USA,
där den användes om fattiga vita arbetare i södern,
som bland annat kunde arbeta åt slavägande godsägare.
Numera förknippas benämningen främst med lågutbildade
och kulturellt obevandrade grupper i USA
som befinner sig i socialt lågt ansedda positioner.
Exempelvis brukar invånare i husvagnsbyar (trailer parks)
stämplas som white trash,
en besläktad term är trailer trash.
Begreppet har i viss mån sökt sig till Sverige,
där det kan höras använt som nedsättande uttryck om
etniska svenskar med låg social status.
Benämningen OOU (Ointresserad Omedveten Underklass)
kan ses som en försvenskad variant av white trash.
Förmodligen är detta emellertid snarare en översättning
av det likvärdiga brittiska begreppet NED (Non educated delinquent).
Vanliga kännetecken:
• Avsaknad av ambition
• Låg utbildning
• Analfabetism
• Trångsynthet, rasism
• Fast food
• Graviditet vid låg ålder
• Går att studera i talkshows (Ricki Lake, Jerry Springer etc)
• Trucker keps och nätlinne på mannen
• Kort jeanskjol eller mysbyxor på kvinnan
• Om de inte återfinns i en husvagn eller stuga,
så lever de i ett halvfallet hus med tillhörande övervuxen trädgård
• Shoppar "billigt" med diverse kuponger och annt rabatterande
de kommer över.
• Ses ofta i varuhus som Lidl, Rusta, ÖB, Ullared, Pekås, Willys mfl
Vanliga inkomstkällor: (Förutom mannens låga lön trots dubbelskift)
• Sociala bidrag
• Lån från familjemedlemmar, då de ej är berättigade via bank
• Blocket och tradera-
där använda barnkläder, barntillbehör och andra prylar säljs
• Loppis och pantbanker- där diverse familjeklenoder hamnar
• I värsta fall: Prostitution
"White Trash Mom", med t-rosa shirt och jeans med glittriga paljetter...
White Trash kvinnor, enligt stereotypen:
Akne, torrt risigt hår och t-tröjor med text.
Övervikt är även trendigt.
De som inte är feta är riktigt magra,
med märkliga, diamanthårda ansiktsdrag -
utstående ögon, framskjuten haka och sylvassa kindben.
Bysten är konkav,
men konstigt nog hänger det alltid lite fläsk från överarmarna.
"I White Trash-kretsar går man inte och lägger sig
förrän in på småtimmarna.
Sedan väcker deras lortiga små ungar dem
ungefär klockan sex,
och ramlar sedan ut på gården och garageuppfarten
och den lilla döda gräsplätten framför huset
och mamman säger åt barnen att de ska
"fanimig hålla käften, era små jävlar."
När de måste prata, så måste de verkligen prata -
speciellt om de har möjlighet att blockera gången i mataffären i tjugo minuter....
när de ändå är igång.
White Trash-kvinnor har många problem att diskutera -
lindrigare sortens motbjudande åkommor ,
drabbningar med elbolag, hyresvärdar och sina karlar.
Eller så snackar de skit om en icke närvarande kvinnlig bekant,
som är en "sån bitch så det finns inte!"
Källor: Wikipedia, SvD, Tidskrift.nu
"Döm inte allt du ser,
tro inte allt du hör,
säg inte allt du vet."
Seiern är vår....tillsvidare iaf.
Vi har vunnit....
Rob och Bamse blev så glada av de 2 målen
att de ställde sig upp och började dansa.
Synd att jag inte hann med att trycka av en bild.
De var sååå söta!
Dagen har varit lång och jävlig.
*Vaknade upp alldeles för trött
(hade behövt minst 2 timmars sömn extra),
*jag startade även arbetet en timme för tidigt...
kände mig så stressad att få klart allt innan vi åker,
*en glömd lunch innebar för lite näring till kroppen,
*alldeles för lite personal fick mig att stressa mer...
*vilket ledde till övertid 1,5 timmar.
*Som grädde på moset så har solen svikit oss idag,
molnen har grupperat sig som en mur framför stackarn
samtidigt som vindarna har våldgästat
och dragit med sig allt i sin speedade fart.
Orkan på gång!
*Väl hemma möttes jag upp av världens största berg av disk,
*ingen middag
(väldigt ovanligt då jag har en mästerkock till sambo),
*hungriga katter,
*törstande växter
*och en sjuk man.
Feber och kräkningar har spökat i hans kropp.
Så det var bara för Jen att sätta igång med ett arbete till.
Halva disken fick jag ren
(förjävligt att leva utan hjälpen från en diskmaskin),
varma mackor blev middagen,
täcke slängdes över Rob,
vatten spolades över växtligheten
och mina egna smärtlindrande tabletter a´la knock out
trycktes ner i darlingens hals.
Nu ca. 2 timmar och en spya senare börjar älskade må bättre.
Av dansen att dömma..harkel
Han har även fått tillbaka talförmågan nu när matchen slutat,
vilket menas att jag måste sluta.
Kan inte koncentrera mig när han ligger och babblar här bredvid.
Men det kanske kan bli en snabb uppdate imorn innan vi åker...
Minisemestern är finally här!
Off, för att prata och småmysa med en sjuk men oerhört glad babe.
They´ll sing you a lullaby...
A big little star!
Söndagen är över och det är återigen dax för jobb.
Deppigt värre!
Skall dock inte klaga med tanke på ett jag varit ledig hela helgen
och är ledig nu onsdag till söndag.
Det blir en liten minisemester...
Så det är då inte synd om mig!
Helgens få dagar har spenderats i högt tempo
med en början i fredags när vi firade Bengans 35 årsdag.
Det var en av de där dagarna då man bara vill gå och gömma sig.
Dra täcket över huvudet, strunta i allt
och hoppas på att ingen bryr sig.
*Jag hade jobbat på min lediga dag
och tagit ett par timmar extra i veckan,
vilket gjorde att jag var trött och sliten.
*Solens heta strålar har gjort arbetsplatsen till en kvav medelhavstrand
där medeltemp ligger på 40 grader, utan minsta vindpust till ac.
*Detta tillsammans med den salta vätska som kroppen producerar
har lett till en akneattack som heter duga...
mitt i Jen´s tryne dessutom.
*När man sen inte orkar eller sk hinner få i sig mer vätska
i den heta sommarvärmen,
är det ju inte konstigt att man får huvudvärk..
som leder till ännu mera pessimistiskt betéende.
Den sista droppen som fick humöret att helt försvinna
var när jag kkikade i garderoben,
för att till min förskräckelse finna... ingenting!!
Egentligen är garderoben så fullproppad
att jag knappt kan stänga dörren,
men i detta tillstånd jag nu var, hittade jag verkligen inget.
Tack och lov har jag en sambo som inte kan den fula konsten
att vara pessimist. (när det gäller kläder etc.)
Så han näst intill klädde på mig nåt och sa med bestämd ton:
(som en far gör till sin krångliga tonårsdotter,
när hon endast ligger i sängen och bölar )
"Nu faan tar du ditt ansvar och följer med,
annars får du banne mig ringa och förklara varför!"
Detta var absolut inget jag kände för att göra,
dels för att det aldrig skulle fungera som bortförklaring
i Bengts öron...
Men även för att jag längtade efter att få komma dit.
2 supergoa ungar, en mjukisvovve, C´s bakverk..?,
tokiga släktingar och vänner samt Bengan.
(Tro mig, ni vill inte höra en närmre presentation av honom...
mer än att han är en sjukt, galet underbar stjärna)
Så party blidde det!
Jag var, trots mitt humör och den hemska looken jag hade,
grymt social.
Så pratsam och halvtrevlig har jag inte varit på länge...
mot halvt okända människor.
Jag har inte heller varit så rädd på väldans länge...
så rädd att jag nästan svimmade.
Hade glömt hur påfrestande det egentligen är att bara prata,
umgås, mingla...
Kvällen var trots värmesvallningar och yrsel alldeles,
alldeles underbar.
Det mumsades tårta, bråkades, pratades, hoppades, busades,
skvallrades, kaffepimplades, mystes och skrattades.
(jag bör plugga in lite svenska igen...harkel.)
Vi hade även en hel del paparazzis där s
om tultade runt med kameror i högsta hugg.
Inte lika populärt hos födelsedagsbarnet dock...hehe!
Varav jag inte lägger upp en oredigerad bild...
hotelserna inför bloggandet och bilderna var många och hemska.
Kvällen kom i rasande fart, vilket innebar hemgång för mig och Rob
med Offa på släptåg.
Vi köpte godis, slängde i en film och dundrade ner i soffan...
där Jen somnade gott.
Ehe...
Vad kan man säga..jag var ju faktiskt sliten...
Off, en nu piggare, gladare och finnfri Nenny
Uppdate: Helgen i stugan
Helgens bravader börjar med en vy av/från balkongen.
Penseér. (vanligtvis en hatad tant blomma av Jenny,
men jag kunde inte motstå frestelsen av de första när våren smygstartade.)
Gizmo vill gärna förstöra sådden av rädisor, 
då de råkade hamna i hans låda....hrm!
Bamse kikade på hästarna och Porthos tog en närmre titt på kameran.
Lite jobb fick vi allt göra, mitt upp i allt lugn.
En trädgård sköter sig visst inte själv!?
Vi lade på mer halm runt jordgubbsplantorna,
vill ju inte ha jordiga bär....
och spolade bort ohyra från plommonträdet...-mutter-
Tiden i stugan gjorde oss gott.
In i mellan alla svettiga promenader och fotograferingar
fanns där även tid till att sola, grilla, sova, mysa, skratta,
busa och bara vara.
Lovely!
Off, Jen
"Omnia vincit amor"
"Solen sken och himlen var blå.
Jenny var glad och Robban likaså.
Hundarna stormade, busade och stod i,
på lek men även på blodigt allvar...
tills matte och husse la sig i.
Efter bromsbett och solsting från promenaden vi tog,
var vattnet i sikte och hundarna log.
De mådde så dåligt av värmen att de knappt kunde stå,
så inte sa vi nej till ett dopp eller två.
Efter en hel dag av bad och solsken,
lade sig hundarna på altanen,
och tuggade på varsitt ben.
När kvällen sen var nära,
satt Jenny och Robban i hammocken...
alldeles nykära."
