Överallt grönskar det för fullt.
Våren var kort och sommaren kom snabbare än någonsin,
vilket har gjort att gräset växer rasande fort
och trädens blad är redan färdigutvecklade.
Men även på min balkong finns det grönska.
Salladsfröna har skickat upp små gröna blad ur jorden
och snart är det dags att skörda.

Kryddorna trivs bra även de...
Rosmarin, oregano, curryeternell mfl frodas i värmen.
Nu är det bara tomaterna, gurkan och chilin som ska planteras ut.
Men de får vänta en stund...för ännu är det lite för kyligt på nätterna.

Gahh! Vad sur jag blir!
Varför får inte jag vara med när min hund ska klippas?
Ok, ok...jag vet varför de inte vill ha ägarna med.
"Det kan bli onödig stress för hunden...bla bla bla."
Men min lilla vovve blir onödigt stressad om jag inte är med!

Han är nämligen en liten bortskämd (men ack så söt) fjant
som trycker sig intill sin matte när han blir rädd...
och är det något han blir skrämd över
så är det när andra människor petar i hans päls.
För att inte tala på tassarna...

Att klippa denna vovven är en process som tar oändligt lång tid..
Att peta runt i pälsen på kroppen är inga problem,
men när man kommer till svansen och tassarna så tar det stopp.
Man måste vara lugn och försiktig, och gärna trycka till honom
en godis mellan varven.
Sen har vi dilemmat med hans enorma vekhet och rädsla i allmänhet.
Minsta höjning på rösten får honom att ligga platt på backen...
så hur ska han inte vara efter att de har bökat runt med honom
och troligtvis fått vara en aning hårdhänta för att få honom att ligga still?

Nää, det får bli till att köpa in en ordentlig trimmer och göra jobbet själv...
även denna gång. *djup, djup suck*

Påsken är över för denna gång och det har varit fantastiska dagar!
Påskfirande är egentligen inget för mig...
jag kan inte pynta, jag äter knappt något av det som tillhör ett påskbord
och jag bryr mig inte om det religösa.
Men detta året slog den mig med häpnad.
Kanske för att vi inte gjorde en sådan stor sak utav det,
utan tog dagarna som de kom.
Kanske var det även på grund av en saftig lön...
eller så berodde det på sommaren som plötsligt dykt upp.
Oavsett så har jag njutit fullt ut!
Lite för mycket av allt godis dock...ugh!


Jag lyckades även göra en duglig påskplantering som gå-bort-gåva
efter inspiration från Alexandra på bloggen pysselmani.

Fästingarna är här igen! (och det börjar genast krypa över hela mig)
Från och med nu börjar månaderna då hundarna nekas
att sätta så mycket som en tass i soffa eller säng.
Varför vi ens har tillåtit detta från början är en bra fråga...
Om man bara vore konsekvent så skulle man inte ha detta problemet.
Men så är det våra små ungar...och de är extremt bortskämda. *suck*

Detta är det enda levande
jag lätt skulle kunna skicka bort från planeten jordens yta.
Av den simpla anledningen att de inte fyller en funktion i ekosystemet
eller ens finns med på menyn till ett annat djur.
Den bidrar enbart med irritation, rysningar och skukdomar...

Jag har aldrig varit personen som firar påsk.
Det religösa med påsken rör mig inte i ryggen
och att det skulle vara en tradition förstår jag inte.
För traditionen härstammar väl från kristendomen trots allt?
Däremot kan jag tycka att det är trevligt att samla nära och kära
för att äta god mat och mysa...självklart med en massa godis.
Det är helt enkelt ytterligare en helg då man får en anledning att frossa...

Nu däremot så har jag slagit på "stort" och köpt in lite påskpynt.
(självklart helt djurvänligt utan fjädrar)
Det har aldrig tidigare funnits i detta hem och jag tänkte att varför inte!?
Det kan ju inte bli fel med lite färglatt pynt...
Resultatet blev dock inte alls som jag tänkt:

Det blev rörigt och kladdigt med äggen i riset.
Det ser trist och fjantigt ut...
Kärringen i den gröna utstyrseln gillar jag däremot skarpt.
Hon kom till mig genom min far i samband med hans flytt.
Och hönsen pryder mitt kök året runt...
av den enkla anledningen att jag tycker höns är fina djur.

För att göra bilden värre så ska jag köpa en liten gåva till Rob
och lägga i ett ägg som ska placeras under riset.
(Möjligtvis blandar jag ihop påsk med jul...)
Pyntet får sen vara kvar i de få dagar som är kvar av påsken,
men till nästa år går jag tillbaka till mitt vanliga hem.
Utan påskpynt men med en stor skål godis!

Mitt i jakten på dammråttor så upptäckte jag att grönsakerna växer ur sina krukor.
Det fick därmed bli en liten omplantering...
När jag satt där och pysslade så märkte jag dessutom att jag missat ge grödorna
något annat än vatten till föda.
Så jag skvätte på lite näring...
För de där ljusa fläckarna på persiljebladen ser inte alltför smakliga ut.
När jag gick runt och pysslade om alla misskötta växter
så insåg jag även att det var tid för ytterligare en sådd.
Spenat, sallad och lök stoppade jag ner i jordfyllda krukor..

Men självklart spenderade vi inte hela dagen inne,
utan vi tog oss även ut i sommarvädret.
Efter en låång promenad skulle jag låta hundarna ta en uppfriskande slurk ur älven
men det hela slutade med att de tog årets första bad.
Helt emot mattes vilja! (det må vara brännande hett i luften,
men det är fortfarande iskallt i vattnet)

Nu däremot har magen tjatat om mat i över en timme,
så det är nog hög tid att ge den något.
/Off, en utvilad Jen

Idag är det äntligen en ledig dag...
och som jag har längtat.
Om man bortser från allt vad det innebär att vara ledig...
*Tvätta
*Städa
*Handla samt springa en massa ärenden

Men nog ska jag få lite tid över att gå ut i solen med vovvarna. :)
Det är ju praktiskt taget sommar i luften!

Ingredienser till 4 pers:

• Spaghetti
• 150 gram sojabönor, torkade som blötlagts.
• 1 liten burk majs
• 1 st zuccini
• 6 st stora tomater eller en burk krossade.
• 2 st morötter
• 1 st rödlök
• 1 dl chilisås
• 3 dl turkisk yoghurt eller tex. soyghurt för veganskt alt.
• salt & peppar

Gör så här:
Koka spaghettin.
Kör sojabönorna i matberedaren till en grynig smet.
Hacka rödlök och zuccini, skölj majsen och finriv morötterna.
Krossa tomaterna för hand eller använd matberedaren.
Häll sojafärsen i stekpannan och låt brynas på svag värme.
Tillsätt löken, zuccinin, ghurten, chilisåsen och tomatsåsen.
Låt småkoka några minuter.
Mot slutet tillsätts morötter och majs.
Smaka av med salt och peppar samt dekorera med ett par basilikablad.

Varje gång det handlar om djurplågeri, barnmisshandel,
barnporrnografi eller tortyr så snurrar en fråga runt i mitt huvud:
Hur kan man vara så hemsk att man utsätter en annan individ för detta?
Jag försöker förgäves att sätta mig in i den personens tankar
för att försöka förståmhur den fungerar....
men det slutar alltid med att jag är lika förbryllad som innan.
Att någon skriker av smärta, gråter av sorg eller skakar av rädsla
borde vara en indikation på att det man gör mot den är fel.

Hur kan då människor fortsätta vara så elaka mot individen?
Hur kan man vara så ohuman, grym och alldeles förjävligt elak?
Har de inga känslor, har de inget hjärta?
Svaret: Nej de har inga känslor och absolut inget hjärta.
Hur de lyckades förlora det har jag ingen aning om,
men är man så grym så kan man inte ha något.
Det är de alldeles för sjuka för...
Så sjuka att de borde spärras in,
men helst av allt hade jag sett att man införde dödsstraff mot dem.
För någon som kan bete sig på ett sådant sätt mot en levande varelse
borde inte få vistas fritt ute....eller ens leva alls.

"Valp torterad till döds" Stockholmsnytt

Färjestad tog hem guldet!
Underbaart!
Jag jublar, Rob suckar (Frölunda fan) och Porthos gömmer sig
för raketerna de skjuter ett par hundra meter härifrån...

Frukt ger dig vitaminer och fibrer som stärker din kropp.
Säkert! Men jag äter det för att jag inte kan leva utan det...
Frukt är gott och ett måste i detta hem, helst i en överfull skål.

Bamse är trots sin storlek och styrka, en väldigt snäll vovve
som älskar valpar.
Grannens nya kelgris var inget undantag...
Bamse rullade sig i gräset och sträckte tassarna mot den lilla 2 månaders valpen,
lät henne klättra på magen samt tvättade henne alldeles sjöblöt på huvudet.
Kanske väckte hon några fadersinstinkter i honom? ;)

Värken håller i sig trots alla dagar som gått,
och den enda hjälp jag får fram till läkartiden är: "Åk in akut!"
Jo men sist jag var på akuten så kunde de inte annat
än att ge mig något mot smärtan, för stunden...
Vad händer imorn då?
Neeh, jag kör en hemmavistelse med animé, hallonsorbet
samt en katt på magen som värmekudde.
Det är sådant som får mig på bättre humör, jag kan fly till sagornas värld
och kanske, kanske glömma bort smärtan för en stund.

Favorit i repris: Howl´s moving castle

Neeh, det var bara en liten bäver som plaskade runt.
En närgången en...

Hundarna blev som tokiga i den lilla krabaten
och kunde inte förstå varför han käkade upp alla pinnar han kom över,
när man kan leka med dem...

(jag kan dock tillägga att hundarna inte satt snällt under hela fotosessionen,
Porthos smög sig en liten bit närmre, med Bamse tätt efter,
varje gång man knäppte av ett kort)

Om det är något som får en på bättre humör så är det shopping.
Känslan av att äga en ny pryl håller i sig läänge!
Men det bästa är dock att få shoppa med en god vän...
min syster.
Hon är perfekt för hon är likadan som jag.
Vi tänker lika och vi känner lika.
Hon är min bästa vän och tvillingsjäl...men ett år yngre. :)


Det var en hel del jag kom hem med efter rundan på stan.
Ett par linnen, en skjorta, en klänning samt parfym och ögonskugga.
(självklart ej djurtestat från The Body Shop.)
Underbart!

Att klänningen sen är lite för blommig för min smak gör inte så mycket,
blommorna är ju på en mörk bakgrund och passar därför min mörka garderob! ;)
Nu väntar jag bara på värmen så att jag kan börja använda den...

För er som inte tål att lyssna på gnäll
om den kvinnliga åkomman menstruation,
vänligen lämna denna sida!

I 3 dagar har jag skrikit, vrålat och stönat över smärtor.
Jag har haft febertoppar, kräkts och knappt kunnat gå på toa.
I 3 nätter har jag legat sömnlös.
Mardrömmar och toabesök har hållt mig vaken.
Hundarna har hållt sig på avstånd och Rob har kämpat halvt ihjäl sig
med att hålla mig lugn.
Det är ett under att inte polisen har knackat på dörren
efter allt vad grannarna måste ha hört.

Jag har knaprat så mycket piller att jag snart kan kalla mig själv
för en drogmissbrukare.
Men hjälper de? Nej! Smärtorna var kvar och likaså mitt vrålande...
Ibland blir jag rädd för mig själv,
för hade jag ägt ett vapen så hade det varit en snabb väg ut ur eländet.

Tiden jag fått för utvärdering,
hur det har hjälpt med diverse tabletter och hormontillskott
efter att jag fick diagnosen endometrios, infaller först den 14.de april.
Inte långt kvar kan tyckas...
men efter dessa helvetesdagar som jag, Rob och djuren fått genomlida
så känns det som en hel livslängd dit.

Idag kan jag dock säga att jag mår mycket bättre.
Jag har åtminstonde fått sova en hel natt
och kan sitta normalt utan smärtor....Yay!
*ironi*

Sötare namn på en flaska läskande dryck får man leta länge efter.

Denna sades vara besk, blaskig och smaklös...
men efter att ha smuttat några klunkar (då jag är ofrivilligt nykterist)
under fredagskvällen, så vågar jag påstå motsatsen.
Jag tyckte den var precis lika charmigt söt som namnet!
Smaskens!

"Det är just nu fullt i kön, var god försök senare."
Jo men efter 100 omringningar och 1 timme senare
så borde man väl för fan komma med i kön?
Nää, då slutar telefontiden och man blir ombedd att återkomma på måndag!
What the fuck!