Jag tror mig veta att jag är en skrockfull individ.
Som när jag vaknade i morse och plötsligt insåg
att det idag är fredag den 13.de.
Nojjig för vad som komma skall,
upprepade jag minst 10 000 ggr till Rob
att han banne mig skulle ta hand om sig.
Håll utkik över potentiella faror!
Som bilvägar, terrorister, halka, byggarbeten och psykfall.

När jag sen kommit över morgon hysterin och påbörjat dagens vanor
har nojjan och rädslan släppt.
Den finns inte längre...för stunden.

Men lugn bara!
Dåren i mig finns kvar,
den gör sig synlig igen under kvällen.
Troligtvis när jag summerar dagen,
märker att det fortfarande är fredag den 13.de
och varken Jason eller någon annan odåga har varit här för att mörda.
Dagen är ju inte slut än!
Shit!

Jag borde kanske lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet..?
Japp, det blir nog det jag gör...
till oväsen av Rob´s pokerspelande online
mixat med tonerna av denna goding:



Ja, jag råkade slå på tvn och blippa förbi kvällens Let´s Dance...
snabbt som attan ville tummen zappa vidare,
men så fastnade jag för Laila och minnen av Gudfadern.
Lovely!
Gudfadern alltså...INTE Laila!