Imorgon är dagen då svenskarna kan dricka sig stupfulla
med gott samvete...
Det är dagen då barnen sätter på sig finkläder
och dansar runt en växtbeklädd stång.
Det är dagen då vädret visar vad det går för,
alla sina sidor... gärna samtidigt.
Det är dagen då sill och snaps är ett måste...
Jag pratar självklart om den nästan heliga
och traditionella midsommaraftonen.

Vi har blivit bjudna på garageparty hos bönderna runt stugan.
Ett mycket välkomnande erbjudande
som garanterat frambringar glädje och skratt.
Åtminstonde om man ska gå efter den senaste midsommaraftonen
vi spenderade där.

Det var en tid då nykterhet var ett ord som inte fanns.
Vissa ragglade runt med en spritflaska i ena handen
och en flaska blandricka i andra.
Några nöjde sig med att ha båda händerna
i ett stadigt grepp om snapsflaskan.
Om man sen inte druckit upp första snapsen
innan den andra blev serverad, så fick man ett nytt glas bredvid.
(Som mest hade jag 5 uppradade...hrm!)


Detta var på den gamla "goda" tiden då jag kunde dricka alkohol
utan att få självmordstankar utav alla biverkningar det numera ger.
(då menar jag inte ångest)
Att förståndet sen försvann lika fort
som alkoholen passerade strupen, är något jag inte saknar.
Den stackars träningsinstruktören, på besök, hade ett helvete
när han skulle förklara att man inte kan få större bröst av att träna,
endast bröstmuskler.
Det var först dagen efter som det klarnade för mig.

Men trots baksmälla och ångest dagen efter,
så var det den roligaste tillställningen jag varit på!


Schhkooll!