Ärligt talat så vet jag inte riktigt vad jag ska skriva här,
för så fort jag kommer in i religösa diskussioner så blir jag vansinnig.
Jag fullkomligt avskyr religion, i de allra flesta slag.
En man sade en gång i tiden att min avsky mot Gud, kyrkan
och alla andra sektwannabe´s säkerligen berodde på att jag haft en dålig präst,
under min tid i söndagsskolan...
Yeah right!
Nog för att mina minnen från söndagsskolan,
som jag för övrigt blev tvingad iväg till, är hemska,
(jag gömde mig i garderoben samt försökte rymma därifrån)
men inte så hemska att de skulle ha satt ett spår för livet...eller?

Som jag ser det, så är religion en sjuk, vriden, brutal stor sörja.
De ena hatar de andra för att de inte tror på samma "Gud",
vissa jagar "häxor" och några förgriper sig på barn.
Vad finns där att älska!?
Visst, det står inte skrivet att man ska förgripa sig på barn
och det står inte skrivet att man ska kriga mot dem som tror olika.
Men det står skrivet en hel del annan skit
som folk väljer att tolka precis som de vill.
Ena stunden gör de inte alls som det står skrivet,
för att i nästa kapitel följa det skrivna till punkt och pricka....
Hycklare!

Jag tror att religionen är något de flesta vill gömma sig bakom.
De vrålar "In the name of God/Allah!" så fort de vill hata någon,
stena någon eller döda någon...
De tror på att där finns någon allsmäktig som vakar över dem.
Någon att söka tröst hos när livet inte riktigt blir som man tänkt...
och någon att tillbe när de önskar att saker var annorlunda.

Men varför inte tro på sig själv, söka tröst hos sina nära eller i sitt inre
och kämpa för att nå dit man vill när man önskar sig något annat!?
Det är min tro:
*Att var och en ska stå upp för sig själva och andra,
att man ska visa medkänsla och vara ödmjuk mot varandra. .
(aka Den gyllene regeln)
*Att man ska visa respekt för allt levande på jorden
och ta tillvara på vad naturen har att ge.
*Att ingen är mer värd än den andra.
*Att man ska vara glad för det man har och för varje ny dag man får.
*Att man ska tro på sig själv!

Som världen ser ut idag så kan jag inte under några som helst omständigheter
tro på att det finns en "Gud" som vakar över oss.
Snarare en liten snorig alien unge med sin myrfarm...
Och om det nu har funnits en Gud, så har han övergett oss för länge sedan!

Läs även Whatthefuckdotcom´s klockrena tolkning.