"Ut i kylan, jag och..." mina djur.
Det är tyst och lugnt ute.
Kylan tvingar nog de flesta att hålla sig inomhus.
Så jag går där i min egen lilla lallo värld.
Porthos studsar runt, leker med sig själv i snön medans
Bamse följer spår från tikar och gruffar med nosen i snödrivorna.
Plötsligt märker jag hur Porthos står tätt intill mitt ben
och "kickar" mig.
(ett slags ticks han får när han är glad, busig, nervös...)
Så jag tittar ner på honom och frågar med bebisröst:
-Va vill dy fjantn? men märker till min fasa att han inte tittar på mig,
han stirrar på något bakom mig.
Gahh! Med panik och rädsla vänder jag mig hastigt om,
och utan att tänka efter ger jag ifrån mig ett stön av rädsla.
För en liten hundvalp!!!
Självklart hinner jag inte blockera rädslan förrän Bamse känner den
och gör en u-turn för att sätta av mot det hotande objektet.
Bamses koppel sitter så hårt virat runt min hand
att jag flyger som en vante efter...
eller rättare sagt släpas efter i snön. -mutter-
Efter ett par meters crawlande i snön lyckas jag få till ett vrål...
eller så var det faktumet att det var en valp
och Bamse inte kände någon fara,
så han stannar till och jag kan darrigt ställa mig på fötter igen.
Jag kallar till mig Porthos och sätter hundarna bredvid mig
försöker mota bort vovven och samtidigt
luska ut vart den kommer ifrån.
Efter flera tappra försök utan lyckat resultat,
hunden cirkulerar oss bara,
så dyker en kvinna upp.
-Förlåt, förlåt! flämtar hon med en viss generad röst.
-Ööhhh...är det din hund? stammar jag
-Ja, ja! Och jag ber så jätte mycket om ursäkt...
Han är bara 6 månader. fortsätter hon
-Jo, jag förstod det. suckar jag
Syftandes på Bamse´s saknad av intresse för den
Då säger hon det ultimata.
Det en hundägare säger alltför ofta...
dennes bortförklaring.
-Jag förstår inte? Han har aldrig gjort så innan...
Yeah Right! fnyser mina tankar
Och jag har aldrig hört den kommentaren förr.
Nåväl, allt lugnt, ingen skada skedd.
Been there done that! I´m no saint...ehm!
Det vore dock värre om det var en okastrerad hane som kom fram
mot min okastrerade hane, aka Bamse.
Då hade det blivit fight...
om att hundägare ska ha koll på sina små som stora.
godnatt! :)
Skönt att bloggen funkat hos dig, här har det varit helt bedrövligt!Ruggig upplevelse, hihi! Natti, natti!
Det måste ha varit nå't tillfälligt knas o vad gäller bilderna så vet jag inte har inte provat att lägga in fler än en !
Tur att det gick bra !!
Nej det gäller att ha koll på sina hundar =O
Kram på dig =)
Jag hade inte skrattat om jag sett det älskling.. kanske fnissat lite måhända.. Men Inte skrattat! Sedan hade jag borstat av dig snön och lett dig som den gamla tant du är hem till hemmets lugna, trygga vrå! Love to love you fjant! ^^
Tur att det bara var en valp! Inge roligt om det kommer fram okastrerade hanhundar så där! Men matten borde haft koll på lille valpen, det hade ju kunnat sluta illa på olika sätt.
Säger Mumari som har världens olydigaste gårdshundar som smider planer tillsammans och rymmer som på en given signal ibland...
Godmorgon! :)
Eller hur är den bra! :)
Annars då?
Kanske ska låna på mig pappsens lillvovve så jag också kommer ut i kylan. Jag tror det skulle vara nyttigt för han är en lite turbo så tid att frysa skulle inte finnas.
Hahaha. Förlåt att jag skrattar men jag kan visualisera hur det måste ha sett ut. Hade det slutat illa så är det ju en annan sak förstås.
Ha det bra ni alla i familjen.
Kram, mamma.
Tjoohoo i lingonskogen :-)
Jättekul beskrivet hur du släpas i snön ha ha ha, jag älskar den dära Bamse, han e för goo.
Men hördududu tant Jen..........musiklänken ????? Vafaen.....jag trodde inte att du lyssnade på progg....verkligen inte, dras du till denna typ av musik? Nu återstår det i din tolkning av detta om jag tycker att det är bra eller dåligt...hmmmmm?
Men Bamse, han e värd en hel näve med Frolic, há ha ha släpa tant Jen i snön ha ha ha
<
