Invasion...

av sniglar!!!


Vart jag än går så finns de där jag ska sätta ner foten.
Inte bara i gräset, utan på asfalten, på gruset och precis överallt!

Jag vill inte trampa på dem...
inte bara på grund av att de små rackarna faktiskt är levande varelser,
utan för att det känns och hörs så jä-la tydligt när man tar deras liv.
Ugh! -ryser-
Jag fasar för varje promand jag behöver ta numera.

För att sen inte tala på hur det måste se ut för åskådare.
Där trippar jag runt på tå,
försöker förgäves att sicksacka mellan de slemmiga krypen.
Samtidigt som jag vrålar åt hundarna lite titt som tätt,
och tvingar dem att köra slalom....

Well, "djur"vän eller inte...
jag väljer hellre att skutta över än att mosa.
Ehm...

Kom hem rätt sent igårkväll och skulle ta mej in i huset via en trädgårdsgång i mörker... Först krasade det en gång unden foten, och sedan en till! X-(~ Väntade bara på att få nåt stort och mjuk under nån av fötterna också (läs padda!), men det lyckades jag tack och lov undslippa. Men visst var det synd på snäckorna... :-( Bra utebelysning önskas!!!

Jaa, det är rätt! Man ska inte trampa på dem om det går att undvika. Här i stan har jag dock inte sett en endaste snigel. Konstigt va!



Mamma.

Nä fy, inte går man väl o trampar ihjäl små sniglar med flit inte !!

Jag hade oxå trippat slalom om vi hade invasion av dem =)

<