Det finns fler anledningar att en person blir vegetarian
än "Jag tycker synd om djuren" och
"Inget djur ska behöva dö för mig".
Visst är det väl så att de flesta gör detta val pga djurens bästa,
med det finns även miljöskäl och hälsoskäl som har en plats i det valet.

Om detta finns en mängd olika dokumentärer, filmer,
bloggar och hemsidor.
Jag har valt att saxa lite ur vissa av dem.
Vill ni däremot läsa mer,
så kommer källor i slutet av inlägget.

I grund och botten...vill du inte bli vegetarian,
köp åtminstonde KRAV-märkt och närproducerat.
Det är det minsta man kan göra...för världen och allt dess liv!

Miljön
Växthuseffekten.
Den globala boskapsuppfödningen och animalieproduktionen
ger större skador på klimatet än vad bil-, flyg- och båttransporterna
gör tillsammans.
Orsaken är en kraftigt ökad konsumtion av kött i kombination med
att en större del av jordens djur föds upp på moderna djurfabriker.
Istället för att äta gräs och annan naturlig föda,
får djuren ett ensidigt foder som baseras på soja och majs.
Det fodret slukar mycket fossila bränslen vid odling,
förädling och transport.

Den svenska importen av soja som foderråvara
är för närvarande runt 385 000 ton varje år.
Detta motsvarar nästan en båtlast varje dag!
Mycket av denna soja kommer från Brasilien.
När europeiska kor matas med soja producerar korna så mycket mjölk
att vi inte kan konsumera allt själva.
Överproduktionen dumpas på världsmarknaden
och en del hamnar i Brasilien, där små mjölkbönder slås ut.


Naturvårdsverket "Klimatanpassad mat"

Vattenbristen:
Mer än 70 procent av jordens yta består av vatten.
97 procent av jordens vatten är saltvatten.
Färskvatten uppgår till 3 procent, varav 2 procent är isform,
eller under jordytan.
Tillgängligt färskvatten är sålunda 1 procent av jordens vattenresurser.
En stor del av detta vatten är och blir fortfarande förorenat av industrier, sjöfart,
jordbruk och animalieproduktion.
Genom gödsel, antibiotika och hormoner, kemikalier från garverier.

Över en miljard människor saknar tillgång till rent dricksvatten
och mer än 5.000 barn dör varje dag i brist av rent vatten att dricka.


Boskapsuppfödning och animalieproduktion slukar mängder av färskvatten.
I exempelvis USA går hela 60 procent av landets färskvattenresurser
till boskapsuppfödning.

För att producera ett kilo vegetabilier
krävs 400-3 000 liter vatten.
Ett kilo nötkött kräver 15 000 liter eller mer.


Känsliga tittare varnas!


Köttindustrin:
Två tredjedelar av all spannmål som skördas i Sverige blir djurfoder.
Endast en tredjedel blir livsmedel för människor.

Boskapsuppfödning, inklusive betesmark och djurfoderodling,
tar idag upp 30 procent av jordens isfria landyta
och upp till 70 procent av all odlingsbar mark.

År 2006 slaktades 48 miljarder djur i världen.
Den största delen, 45,6 miljarder var kycklingar eller höns.
Men även 1,2 miljarder grisar, 800 miljoner får
och 300 miljoner nötkreatur slaktades,
enligt statistiken från FNs livsmedels- och jordbruksorgan, FAO.
Denna jordbrukssektor växer snabbt,
världsproduktionen av kött- och mejeriprodukter förväntas att
mer än fördubblas fram till år 2050.

Endast 10 procent av de kalorier och det protein
som vi utfodrar djuren med kommer tillbaka som köttprotein.
90 procent försvinner på vägen.

" Jorden har tillräckligt med mat för alla,
men inte tillräckligt med plats för allas girighet."
( Mahatma Gandhi )

Hälsan
Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hela frukter,
grönsaker och baljväxter kan bidra till att minska risken
för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma.
Det är några av slutsatserna som redovisas i en rapport från FAO och WHO.

Många sjukdomar som hjärtsjukdomar, cancer, njursjukdomar
och ledbesvär, kommer från köttätande.

Då man äter kött lagras överflödigt animaliskt fett i kroppen.
Kroppen kan inte bryta ner detta fett, 
vilket så småningom kommer att utgöra en beläggning
på blodkärlens väggar.
Detta är den främsta orsaken till högt blodtryck,
slaganfall och hjärtsjukdomar.
I kött tillsätts nitrit och andra kemikalier
som är cancerframkallande.



Mat från växtriket är oftast fiberrik och fettsnål.
Det lilla fett som finns i produkterna är av den nyttiga sorten.
Det finns en bra sammansättning av vitaminer, mineraler och spårelement
Att äta vegetariskt ger mycket fiber och rikligt med vitaminer som:
C, E, folsyra, beta-karoten och mineraler som koppar, magnesium.

*Protein:
Nötter, baljväxter, och framför allt sojabönor,
ger fullvärdigt protein.
*Järn:
Detta finns rikligt i gröna grönsaker, baljväxter och torkade aprikoser.
Kroppen har svårare att ta upp järn från vegetabilier
än från animaliska produkter,
så tänk på att äta frukt till maten då vitamin C gynnar upptaget. 
*Zink:
Baljväxter, fullkornsprodukter, nötter och frön.
*Selen
Ssvamp, ris och nötter.
*Jod
Havsalger och joderat salt.

Historik
*Redan c:a 500 f.Kr ansåg Pytagoras
att människan borde låta bli att äta kött.
Hans anledning var av moralisk natur:
"Kött smutsade ner och brutaliserade den mänskliga själen!"

*En annan stor förespråkare för vegetarisk mat
var John Harvey Kellog (1852-1943),
(förfadern till frukostflingorna med samma namn)
Han föreläste om matens påverkan på tjocktarmen.
Liksom vissa i tidigare generationer ansåg han att kött ledde till förruttnelse i tarmen,
vilket var orsaken till en rad sjukdomar:
Kronisk trötthet, lever- och njurskador samt huvudvärk.

Källor:
Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Världsnaturfonden WWF,
Netdoktor, ICA, Klimathotet