Det är mycket här i livet jag är rädd för....
Trots att jag gärna vill framstå som en stark, självsäker
och självständig kvinna ala Xena...
så är jag snarare mer lik Nasse.

*Jag blir rädd av att åka tåg/buss själv.
Rädslan av att få en panikångest attack mitt under resan
och behöva gå av tidigare än min destination,
ger mig ångest redan innan avfärd.

*Jag är rädd för djupt vatten
och kan inte under några som helst omständigheter
hoppa ur ekan på den lilla sjön vid stugan för att bada.
Tanken av det mörka vattnet och allt som kan finnas där i
(monster eller starka strömmar) får mig att hyperventilera.

*Jag blir rädd av att gå ute själv om kvällen
utan min livvakt Bamse.
Tänk om någon skulle hoppa på mig, kidnappa mig,
våldta eller tortera mig...? (det kan faktiskt ske...)

*Jag är rädd för att dö i plågor av ångest,
likt i en brand, bli dränkt eller mördad.

Men mest av allt är jag rädd för mina tankar.
Hur jag kan tänka som jag gör...
För den största rädslan av alla är att förlora någon mig kär.
Så länge jag har mina nära och kära friska och i livet,
så länge jag har tak över huvudet och mat på bordet,
så länge jag har någon som älskar mig för den jag är...
så är jag stark!