Barnvakter...

till ett gossedjur vid namn Pascal.

I fyra dagar förgyllde han våran tillvaro med sitt lurviga, gossiga utseende.

Dvs. om man bortser från de gånger han jagade katterna,
stal tuggbenen från våra andra hundar, åt upp katternas mat,
sprang skällandes mot grannen, bajsade i trädgården
och strosade runt på landsbygden i sin egna lilla värld....
tillslut hamnade han i koppel.

Men han var trots allt en härlig krabat att ha i vårat hem
som gladeligen somnade tätt intill en i soffan med ett ljudligt snarkande.
Ett litet gossedjur!

Han låter riktigt busig! ^^

Haha. En vansinnigt charmig liten krabat det var det minsann!

Men duu.. maila mig ditt nummer på fb. Var ju tvungen att fabriksåterställa min för ett tag sedan. Blöh!!

I miss joooo!

Med tanke på din kommentar om pudeln i min blogg igår: Den där lilla godingen hade ju absolut kunnat ha samma frisyr!! :-D Du får testa att klippa fram några "bollar" ifall ni får låna honom fler gånger!? ;-)

Men vilket kramdjur! :-) Han ser ju helt oskyldig och underbar ut. Svårt att tro det var honom Max träffa. Hehehe... Ja vi ska väl få dom att gå ihop bara de får träffas ute.



Puss & kram!

<