Bland skolböcker och snökaos
En tripp som inte var alltför lätt...
Tåget rullade ut från staden kl.06:00,
marken glittrade av frost och mörkret låg som ett tungt täcke över.
Inget ljud, ingen rörelse... allt var tyst.
Kl. 07.30.
Jag lyfter ögonen från boken och för blicken till tågets fönster.
Förvånat ser jag att marken inte längre är vit av frost,
den har istället fått ett tjockt lager snö över sig.
Om snöflingorna virvlar sakta från himlen eller ej är däremot svårt att avgöra.
Med tågets hastighet ser det mest ut som om en massa vita prickar
störtdyker mot backen.
Klockan slår 08:00 och tåget rullar in på stationen
där byte till buss ska ske.
Jag hoppar av tåget och befinner mig plötsligt i en vägg av snökaos.
Iskalla vindar fyller lungorna och jag får kippa lite lätt efter andan.
Snöflingorna som yr runt landar både i ögonen och på halsen innanför jackan,
smetar ut mascaran och gör mig iskall...
Stirrande ner i backen med ett fast grepp runt kragen till jackan
släpar jag mig själv och packningen mot bussen.
Under bussturen mot skolan får snökaoset en ytterligare skjuts i baken
och ger en storm som heter duga.
Allt eftersom jag närmar mig min slutdestination,
dyker det upp fler och fler avkörningar.
Bussar och lastbilar står stilla mitt i vägen,
alldeles för tunga för att ens ta sig uppför den minsta lilla backen
i halkan som uppstått.
Vansinnigt många bilar ligger i diket eller är strandsatta på mittrefugen.
Men det värsta var alla ambulanser som körde fram och tillbaka
i ilande fart.
Det var en olyckornas dag!
Trots detta så kan jag inte låta bli att fundera över kommentaren
som en polisassisten gav:
"Det verkar som om folk blir lika förvånade
över att vintern kommer varje år..."
För visst borde man vara lite bättre förberedd? Eller?
Snöovädret till trots så lyckades "min" busschaufför att hålla sig på vägen
hela resan.
Och inte kom jag försent heller...
Vägar stängdes av precis efter att vi passerat.
Puuh!
Om 3 veckor är det dags för sista träffen och därmed "student".
Lovely!
Hoppas bara att sj klarar vinterns påfrestningar denna gång...
Gulp!
Hej :) Hittade dig hos Laks, ville svara till dig här åxå :) Kopierar det jag skrev hos Laks :)
Jen, tyvärr tror jag inte lärt sig något på det... Läs Djurens Rätts kommentar till detta inlägg jag gjorde om händelsen;
http://katidis.wordpress.com/2010/01/31/djurens-ratt-djurrattsalliansen/
Mvh Bunny
Ps... Vilken FIN blogg du har med alla djurrättswidget! :)
Jag skrev om en djurhjälte häromdagen;
http://katidis.wordpress.com/2010/11/11/jag-vill-nominera-kicki-till-svensk-hjalte/
Mvh Bunny^^
Ja, tåg och bussar blir alltid lika chockade när det börjar snöa.. Asså vi bor i typ världens kallaste land och SJ verkar inte anpassa sina tåg och rälsar för snö?? X) så skrattretande..
Bunny: Trodde du syftade på reportaget de hade med om en kvinna som förespråkade tidelag och ansåg det inte vara något fel i det...
för något år sedan.
Missuppfattade att det handlade om en insändare.
Jag anser att eftersom det inte är förbjudet med tidelag men förbjudet med barnporr så kan det nog vara en av anledningarna till att den insändaren kom med.
Men visst anser jag personligen att det var ett stort fel av dr.
Reportaget däremot var vansinnigt!
Det är en sak att lägga in en insändare, men att göra ett helt reportage som syftar på någon slags kärlek till djuren genom tidelag, det är sjukt.
Dr borde ha skrivit om hur vidrigt det är av människan att utsätta djuren för något sådant, då de faktiskt yrkar på en lag emot det.
Hela den situationen kändes skum....som om de gick emot vad de själva står för.
Mvh Jen
Japp... å kände jag ang insändaren åxå!! Hade ingen aning om detta du berättar... Blir väldigt fundersam hur de tänker!! :S
Kram Bunny^^
Bunny: Ja men visst blir man!
Jag hoppas innerligt att de slutar göra sådana idiotiska "misstag",
för annars går även jag ur... :/
Ja, ibland kan det verkligen bli lite för spännande i trafiken och så där... :-/ Halka är INTE kul!!! men skönt att du kom helskinnad fram, och inte ska det väl behöva vara lika hemskt väder och väglag när du ska dit igen... Får vi verkligen hoppas! För jag önskar dej inget hellre än en underbar och jätterolig avslutning/student!!! :-D
Mina novemberkaktusar härstammar från min farmors krukväxter, och jag har för mej att hon i sin tur tog en stickling från en kaktus som fanns i hennes föräldrarhem (eller nåt sånt). Så deras härdighet har alltså prövats i generationer!! Tror faktiskt inte det går att ha ihjäl dem!? :-D (FÖr i så fall hade jag nog lyckats med det för länge sen... Host!)
<
