Dear diary
Min promenad runt ridskolan blev inte riktigt som jag tänkt,
lugnet jag hade innan blev en aning sänkt.
Solen sken och himlen var blå...
Bamse var tokig och drog mitt humör till bottennivå.
Tikarna löper alla på en och samma gång,
och som en okastrerad hanhund är Bamse då på språng.
Han slet och drog till varje liten lukt,
jag fick göra allt i min makt för att hålla honom bukt.
Porthos som rar och söt han är,
struntade fullständigt i luktens begär.
Han strosade av och an i egen värld,
uppmärksam och lyhörd, utan koppel att gå är han lärd.
Men allt föll ihop när tanter vi möter,
och deras hundar ihop med Porthos stöter.
Mina skrik för att få dem att låta bli de ignorerar,
istället de utropar: Åhh så söt!" och på rad sig placerar.
På mindre än en sekund
är tantkavalkaden framme vid min hund.
Porthos som försöker komma undan små gläffsande hundar
backar bakåt förskräckt och blundar.
Bamse som Porthos rädsla noterar
anser att tanterna både mig och honom provocerar.
Han rusar fram i all världens fart,
morrar frenetiskt och ohejdbart.
Tikarnas löpdoft har fått hans hjärna ur balans
nu ska han skydda sin lillebror med en dödsdans.
Tanterna hoppar högt upp i skyn
beklagar och gnäller om rabieshunden i byn.
De sliter bort sina jyckar i all hast
blänger stint och ger några glåpord ganska vasst.
Mitt humör är som bortblåst och ilskan är total
jag vrålar tillbaka: "Se då till att fråga nästa gång ni ska hälsa
så att jag åtminstone får ett val.
Men störtar ni fram i attack utan min tillåtelse
så kommer hunden att se er som en hotelse."
Troligtvis har de lärt sig att aldrig göra det misstaget igen
men de lär inte heller bli mitt nya kamratgäng.
Någon ångest har jag dock inte över att jag på tanterna skrek,
för att låta okända hundar träffas är inte alltid en lek.
Trots min ilska över Bamse beteende,
för det är jag som ska vara ledare över de två
och det är mig han då ska lyssna på,
så får jag bita ihop och ha överseende.
En kastrering lär då inte komma på tal
då han är gammal och sjuk och inte längre så vital.
Det går ej att lära gamla hundar sitta, de brukar säga,
men om man tränar hårt så lär historien något annat förtälja...
Laks
bra rimmat! värsta snyggt ju :)
Jen svarar:
Ha ha! Vad gullig du är. :D
Men nog den enda som gillade det... :P
Trackback